Moderat historia

Moderaterna bildades 1904 o kallades först för Allmänna valmansförbundet. Sen bytte de namn till högern o från 1969 är det Moderaterna som gäller.

Sveriges förste statsminister hette Louis Gerard De Geer. 1876 tillträdde han posten. Han var höger även att han var partilös. Det var ofta så på den tiden. Men Sveriges statsministrar var höger. Partiet hade lite olika beteckningar. Om de fanns. Men höger var de alla.

Det var då bara män med hög inkomst som fick rösta i två kammarsvalen. Det innebar att 6% av befolkningen fick rösta. De som samarbetade om rösträtt var socialdemokrater och liberaler. Inte moderater. I moderaternas partiprogram från 1904 går att läsa att partiet bildades för att vara ”en organisation till kraftigt värn mot socialdemokratiens och den radikala vänsterns ständigt fortgående upplösningsarbete – – – – ledarna synes närmast vilja främja det obemedlade flertalets intressen.” Dvs de 94% som inte hade rösträtt ville moderaterna hålla borta från valurnorna. Dessutom var du riktigt rik kunde du ha 40 röster – det gjorde att högermännen satt säkert i sadeln. Fram tills att trycket blev för stort – det var risk för revolution i Sverige!

Moderaterna bildades 1904 på sätt o vis då högermännen märkte att socialdemokraternas organisering fungerade. De apade helt enkelt efter socialdemokraterna o liberalerna. Då var M ett klassiskt konservativt o nationalistiskt parti. Allteftersom har de fått liberala o internationalistiska inslag. Men. Konservatism var då, och är nu, på sätt o vis försvaret av de som är priviligierade i samhället. Moderaterna företräder de med mycket kapital. Det är inget konstigt med det.

Sossarnas starke man var Branting. Moderaternas var Lindman. Branting deltog i socialdemokratiska partiets konstituerande kongress 1889 o var ledamot i sossarnas partistyrelse från bildande 1894 till sin död 1925. Han blev partiledare 1908. Första gången statsminister 1920.

Men Branting hamnade oxå i fängelse. 1889. En politisk fånge i Sverige. Han var inte ensam. De hamnade där eftersom högermän inte gillade arbetarrörelse, fackföreningar eller för den delen demokrati i Sverige. Högern, dvs dagens moderaterna var motståndare till lika rösträtt, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet o inte minst tryckfrihet.

Vi kan väl kolla lite vad mer Moderaterna har tyckt genom åren.

1904-1918 Nej till allmän rösträtt.

1916 Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet

1919 Nej till åtta timmars arbetsdag Nej till att kvinnor ska ha rösträtt

1921 Nej till avskaffandet av dödstraff

1923 Nej till åtta timmars arbetsdag (igen)

1927 Nej till folkskolereform

1931 Nej till sjukkassan

1933 Nej till beredskapsarbete

1934 Nej till a-kassa

1935 Nej till höjda pensioner

1938 Nej till två veckors semester – det skulle ruinera kapitalägarna hävdade M. Underminera svenska företags konkurrenskraft enligt Nisser.

1941 Nej till sänkt röstålder

1946 Nej till gratis skollunch Nej till sjukvårdsförsäkringen

1947 Nej till barnbidrag

1951 Nej till tre veckors semester

1953 Nej till fri sjukvård

1959 Nej till ATP

Men under 1960-talet sa Moderaterna ja. Till Apartheid. De ville inte ha några sanktioner mot Sydafrika och de var också högljutt emot Sveriges stöd till ANC. Moderaterna stödde även Pinochet när det begav sej där.

Fast m hann med ett rätt stort nej också.

1963 Nej till fyra veckors semester – Moderaten Hamilton hävdade att arbetare omöjligen kunde fylla fyra veckors ledighet med meningsfullt innehåll….. Som lite kuriosa är Timbro emot att vi skall ha sammanhängande semesterveckor. Istället ska vi var och en förhandla om semestern med arbetsgivaren tycker Timbro.

1970 Nej till 40 timmars arbetsvecka

1973 Nej till förtidspensionering vid 63 års ålder

1974 Nej till fri abort

1976 Nej till fem veckors semester

1994 Nej till partnerskapslagen

1998 Nej i EU-parlamentet för homosexuellas rättigheter

2003 JA till Irakkriget. Samtliga andra riksdagspartier kritiserade kriget. Men inte moderaterna.

2004 JA till sänkt A-kassa JA till sänkt sjukpenning

2006 Nej till gröna jobb Nej till mer pengar till välfärden Nej till höjd A-kassa Nej till höjd sjukersättning JA till sänkt A-kassa

2007 JA till sänkt sjukersättning

2006-2014. Moderaterna sålde ut svensk sjukvård och äldrevård. Samt skolan. De sålde också ut statliga företag. Moderaterna sa också JA till sänkt bolagsskatt samt jobbskatteavdrag.

2015 Nej till slopad stupstock i sjukförsäkringen

2017 Nej till avdrag för fackföreningsavgift

2018 Nej till stoppad vinstjakt i välfärden

2022 Sänkt reduktionsplikt. 400 mdkr i kreditgarantier för kärnkraft.

2023 JA till slaktad miljöpost i budgeten.

Läs igenom listan ovan – hur hade Sverige sett ut om vi gått på Moderaternas linje genom åren? 

https://www.expressen.se/debatt/moderaterna-agnar-sig-at-historieforfalskning/ 

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/jlbbbn/sverige-haller-pa-att-bli-ett-allt-mer-trasigt-land 

https://aip.nu/rostratten-firar-100-ar-bildt-hogern-gick-fore/ 

PS: jag undrar vad de på sedlarna hade tyckt om Regeringens totala beroende av SD. Hammarsköld. Nilsson. Bergman. Garbo. Taube. Lindgren.

Texten publicerades först på Facebook, den 18 maj 2023. Vissa mindre korrekturändringar kan ha gjorts.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *